Robin Bengtsson vann motokross på Åland

Publicerad 11.05.2017 kl. 10:02

MIN INTERVJU MED ROBIN BENGTSSON I NYA ÅLAND IDAG

Finalklara Robin Bengtsson

”Jag vann en motocrosstävling på Åland”

Robin Bengtsson kan andas ut, Sverige gick vidare till final på lördag. Allt satt som det skulle – flirt-nicken, Trump-tecknet och gångdansen med de kostymklädda doadansarna på rullbanden. Kritiken mot att numret skulle vara likt en reklam för Dressman tar han med ro. Bengtsson är lugnet själv, men långt ifrån tråkig. Nyan fick en exklusiv femton minuters intervju med artisten, mitt i det hektiska schemat, på den svenska delegationens lyxiga Hotell Palace i Kiev. 

- Jo, jag är nog rätt lugn och tillbakadragen. Det är kanske ett svenskt drag, men samtidigt olikt för en artist som ofta brukar vara ganska extrovert. Jag är inte så där super klämkäck som flyger på alla men jag är en rolig kille. Jag känner mig bara för vilka jag vill umgås med. Under eurovisionturnén i Europa fick jag bra kontakt med alla nordiska representanter. De var supercoola. Och så har jag träffat Australiens sångare. Vi är lite samma tillbakalutade stil.  

 

Eurovisionen går i år under devisen Celebrate Diversity (fira mångfalden) Vad tänker du kring detta?

- Det belyser problem i samhället även om jag känner att vi inte kan fira direkt. Vi har liksom inte nått den punkten där vi har acceptans och att alla kan få vara precis som de är, vilket är helt otroligt med tanke på att det är 2017. Men det är bra att uppmärksammar just de här sakerna.

 

Resan hit har gått genom tävlingar. Du har varit med i Idol och i två Melodifestivaler. Känns den annorlunda att tävla i Eurovisionen i Ukraina?

- Eurovisionbubblan är sig lik även om det här är fem gånger uppskruvat. Det är så mycket större än vår Mello. Det som förvånar mig mest är staden Kiev. Jag erkänner att jag hade fördomar och trodde att allt skulle se ut som en grå betongklump. Sedan kommer man hit och får nästan lite Barcelona-vibbar med alla långa trädalléer. Stämningen här har verkligen överraskat.

Men ganska snabbt då man rör sig utanför staden ser det ju helt annorlunda ut. Då sjunker levnadsstandarden drastiskt med en snittlön på femtonhundra kronor och det är i den realiteten folk lever i. Det är så annorlunda mot Sverige att det är så stor skillnad på stad och landsbygd. Jag såg detta då jag åkte ut och besökte SOS barnbyar. Att det pågår krig bara sextio mil här ifrån är svårt att ta in. Det är så klart jobbigt att se all misär, men jag tror att folket här kommer att ta sig ur det.  Jag jobbar med en kille i Ukraina som samlar pengar till människor som kommer från krigszonen så att de skall få utbildning till exempel inom IT, så att landet kan moderniseras och gå vidare.

 

Om inte musiken skulle uppta din tid, vad ville du helst syssla med då?

- Jag har alltid brunnit för motorer. Det skulle var kul att importera coola bilar och sälja dem. Jag kan vara lite avundsjuk på er i Finland som har så bra Formel1-förare. Kul att ett nordiskt land är så framgångsrika där. Hoppas Sverige kommer ikapp…

-  Men du är ju från Åland, Jag har själv kört en del motocross och tävlat bland annat på just Åland, där jag faktiskt vann. Det var en tävling som hette Skärgårdsracet – 2004 tror jag det var. Det har ni säkert bilder på, ler Bengtsson som hoppas att han snart får sjunga i Mariehamn. Men i sommar blir det Diggloo-turné på 25 orter.

 

Din son William är bara tre år. Blir han artist tror du?

- Du det vet jag inte, men han älskar musik. Han sjunger gärna och dansar till min låt och tycker det är kul att pappa är på teve, men förstår nog inte att det är en tävling och så. . Om han vill och blir duktig på musik när han blir äldre så får jag väl stötta honom i det.

Men nu får han titta på mig hemma i soffan, säger Bengtsson som delar på vårdanden om sonen med sin ex-flickvän. 

 

Vilka artister i Sverige ser du upp till?

- Jag lyssnar på så mycket olika slags musik så jag kan uppskatta dem på så olika sätt. Jag kan se upp till musiker som varit med länge men som fortfarande har glöden kvar. Tomas Ledin är en sådan. Honom skulle jag gärna jobba med. Andreas Moe är en kille jag känner som går sin egen väg och gör det han känner för. Moe gör grymt bra musik. Just nu spelar han som förband i John Majors europaturné. Han ser jag upp till.

Vi får se om Europa ser upp till Robin Bengtsson. Bettingbolagen har svensken som fyra.  Ikväll får han sitta i greenroom på semifinal två och kolla vilka tio bidrag som möter honom i finalen på lördag.

 

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 6 med bokstäver?

David Lindström

 

 

 

När jag var 8 år såg jag ABBA vinna Eurovision Song Contest. Då var jag såld. Sedan dess har jag tittat på festivalen varje år. Jag började själv sjunga och uppträda. Lärde mig alla sånger utantill på alla språk och var ett frenetiskt schlagerfreak.









Jag sjunger min egen låt Susanna på Melodifestivalen i Mariehamn. Året är 1977 och jag har just fyllt 11.

Första gången jag var på plats var 1996. Wille Wilenius hade accrediterat mig för Radio x3m och jag fick åka dit och rapportera för kanalen. Minns att jag intervjuade bland annat Gina G och att jag råkade säga att jag tyckte nån sångare var söt, vilket ansågs vågat på den tiden.

Sedan dess har jag varit på plats 2000 i Stockholm, 2002 i Tallinn, 2003 i Riga, 2004 i Istanbul, 2005 i Kiev, 2006 i Aten, 2007 i Helsingfors, 2008 i Belgrad, 2009 i Moskva, 2010 i Oslo, 2011 i Düsseldorff, 2012 i Baku, 2013 i Malmö, 2014 iKöpenhamn, 2015 i Wien och i år blir det Stockholm!.

Med åren blev detta mer en hobby. Som att samla på frimärken. Det facto lyssnar jag inte så mycket på schlager. Om jag gör det så är det låtar ur Eurovisionen och Melodifestivalen som INTE är schlager utan helt vanlig musik.

Dock har jag inget emot att kallas expert. Jag har jobbat som oddssättare för PAF.COM och tippat rätt vinnare många år i rad. För tidningen HBL har jag varit utsänd under 2005 i Kiev, då jag också blev god vän med Geir Rönning som tävlade med "Why" det året. På radio har jag gjort ett flertal eurovisionsprogram genom åren eller varit gäst. I år är jag experttyckare i De eurovisa på YLE FEM.

Men i 13 år har jag skrivit för Nya Åland. Det blir två sidor om Mellon och över 10 sidor om Eurovision Song Contest. Trots att jag får breda ut mig mycket i tidningen, blir det enorma mängder bildmaterial och små anekdoter kvar som jag gärna delar med mig.

Därför har jag 2010 öppnat denna Eurovisionsblogg. Kära läsare välkommen till min nördiga Eurovisionsblogg. Nu kööör vi!