Helt rätt UMK, Saara Aalto blir toppen i Lissabon

Publicerad 07.11.2017 kl. 21:56

TILLBAKA TILL ALLA ARTIKLAR

Finlands framgångar i Eurovisionen är inte många. Lordi är enda vinsten hittills. Det hände 2006 med Hard Rock Halleluja, i vår blir det tolv år sedan som monstren skrällde i Aten. Det skall jag sent glömma.

Efter det har Finland lyckats ta sig till final endast sex gånger och då har vi hamnat i botten. Bäst har det gått för Softengine som slutade på 11:e plats år 2014. Krista Siegfrids lämnade ett minnesvärt intryck med sin Marry Me, men hennes placering hamnade på en blygsam 24:e plats i finalen.

De tre senaste åren har Finland inte ens varit nära final.

YLE var givetvis tvungna att tänka om för att hålla intresset vid liv. Och det har man gjort med besked.  Det har prövats många koncept. Man har försökt sig på att kopiera Melodifestivalen med semifinaler i olika arenor. Det blev en kostsam katastrof med utebliven publik. Man har också försökt göra ett IDOL-liknande koncept då man lancerade UMK, men inte heller det lyckades. Programmet var otydligt och kunde inte tävla med riktiga IDOL.

I år ville YLE helt tydligt inte ta några större risker. UMK (som melodifestivalen numera heter i Finland) valde att för första gången göra som många andra länder redan gjort – man valde att plocka ut en artist som helhjärtat får satsa på sitt bidrag utan konkurrens.

Jag kan bara lyfta på hatten och gratulera! Valet föll på Saara Aalto. Mer rätt tänk kunde YLE inte ha.

Saara blev först känd i Talang Finland (slutade tvåa).

I finska Mellon debuterade Saara 2011 med den oerhört finstämda egenkomponerade balladen Blessed For Love. Paradice Oskar vann då med Da da Dam. Saara kom tvåa igen.

År 2012 var det dags för Voice of Finland. Saara slutade tvåa.

Andra gången Saara var med i UMK kom hon tvåa igen med det något överarbetade numret i låten No Fear. Hon satsade på alla kort, det var proffsigt men kändes något frampressat. 

Saara Aalto fick oförtjänt elak kritik i finsk media men hon fick sin stora revansch genom sin medverkan i brittiska X-factor, där hon blev internationellt känd och alla eurovisionsfans stora favorit med otroligt häftiga shownummer som kunde vunnit vilken eurovisionsfinal som helst. Jag följde programmet via satellit varje vecka!

Saara levererade vecka efter vecka. Euforin kring henne var enorm. Saara vann flera delfinaler men slutade för femte gången i karriären på en andra plats. Alltså tvåa!!!

Man kunde inte annat än tycka synd om den eviga tvåan Saara.

Men tvåa i brittiska X-factor är STORT! Hon blev genast en stjärna att räkna med. I Finland blev hon en nationalhjälte som hyllades på senatstorget som om hon vunnit alltihopa.

Nu jublar fansen och i England vet alla vem Saara Aalto är. Hon har lärt sig hur man gör show med hjälp av de bästa i branschen och hon kan skriva musik.

Senare i vår avslöjas vilka tre bidrag som Saara Aalto skall framföra i en direktsänd TV-gala från Metro Arena i Esbo.

Tv-publiken och en internationell jury får välja vilken låt som får representera Finland i Lissabon i maj. Men en sak är säkert, det blir Saara Aalto – jag har stora förhoppningar!

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 7 med bokstäver:

David Lindström

 

Följ mig på TWITTER

 

När jag var 8 år såg jag ABBA vinna Eurovision Song Contest. Då var jag såld. Sedan dess har jag tittat på festivalen varje år. Jag började själv sjunga och uppträda. Lärde mig alla sånger utantill på alla språk och var ett frenetiskt schlagerfreak.









Jag sjunger min egen låt Susanna på Melodifestivalen i Mariehamn. Året är 1977 och jag har just fyllt 11.

Första gången jag var på plats var 1996. Wille Wilenius hade accrediterat mig för Radio x3m och jag fick åka dit och rapportera för kanalen. Minns att jag intervjuade bland annat Gina G och att jag råkade säga att jag tyckte nån sångare var söt, vilket ansågs vågat på den tiden.

Sedan dess har jag varit på plats 2000 i Stockholm, 2002 i Tallinn, 2003 i Riga, 2004 i Istanbul, 2005 i Kiev, 2006 i Aten, 2007 i Helsingfors, 2008 i Belgrad, 2009 i Moskva, 2010 i Oslo, 2011 i Düsseldorff, 2012 i Baku, 2013 i Malmö, 2014 iKöpenhamn, 2015 i Wien och i år blir det Stockholm!.

Med åren blev detta mer en hobby. Som att samla på frimärken. Det facto lyssnar jag inte så mycket på schlager. Om jag gör det så är det låtar ur Eurovisionen och Melodifestivalen som INTE är schlager utan helt vanlig musik.

Dock har jag inget emot att kallas expert. Jag har jobbat som oddssättare för PAF.COM och tippat rätt vinnare många år i rad. För tidningen HBL har jag varit utsänd under 2005 i Kiev, då jag också blev god vän med Geir Rönning som tävlade med "Why" det året. På radio har jag gjort ett flertal eurovisionsprogram genom åren eller varit gäst. I år är jag experttyckare i De eurovisa på YLE FEM.

Men i 13 år har jag skrivit för Nya Åland. Det blir två sidor om Mellon och över 10 sidor om Eurovision Song Contest. Trots att jag får breda ut mig mycket i tidningen, blir det enorma mängder bildmaterial och små anekdoter kvar som jag gärna delar med mig.

Därför har jag 2010 öppnat denna Eurovisionsblogg. Kära läsare välkommen till min nördiga Eurovisionsblogg. Nu kööör vi!